GLD Working Papers


Vi behöver ingen utbildning: Resursdonationer och kravet på tjänsteleverans

Jumana Alaref, Hans Lueders, and Ellen Lust

Abstract

Enligt den gängse uppfattningen kräver medborgare i alla länder och sektorer tjänsteleverans av hög kvalitet och som resultat tillskriver de olikheter i utbildning, vård och andra resultat av mänsklig utveckling till faktorer som rör utbuds-sidan. Den här artikeln utmanar emellertid detta antagande. Vi hävdar att sådana utfall är resultatet av faktorer som rör både utbud och efterfrågan och borde således inte ses som att de reflekterar olikheter vad det gäller tjänsteleverans. Dessutom varierar medborgares krav på tjänster systematiskt över både länder och sektorer. Vi demonstrerar vikten av faktorer relaterade till efterfrågan genom en analys av naturresursers påverkan på resultaten av vård och utbildning. Medan medborgare i både ränteberoende stater och icke-ränteberoende stater kräver vård av hög kvalitet är det mindre troligt att de som tjänar på inkomster från olja och gas kräver utbildning av hög kvalitet. Detta då medborgare i ränteberoende ekonomier kan få en hög levnadsstandard oberoende av vilken utbildningskvalitet de uppnår, men oljeinkomster har ingen systematiskt påverkan på deras krav på god vård. Vi stödjer det här argumentet genom en sektorsövergripande analys av resultaten av vård och utbildning på nationell nivå i nio länder i Mellanöstern och Nordafrika. Detta belyser vikten av att ta medborgares krav på tjänster på allvar, visar på problem med att använda resultat av vård och utbildning som mått på tjänsteleverans och utvidgar litteraturen om ränteberoende stater.

Har Islamiska Staten ett ”Socialt Kontrakt”? Bevis från Irak och Syrien

Mara Revkin

Abstract

Den här artikeln avser att göra tre bidrag till litteraturen om rebellstyre genom en djupfallstudie av Islamska Staten. För det första identifierar jag faktorer av det sociala kontrakt som Islamiska Staten hävdar att den erbjuder till dess medborgare i Irak och Syrien, som beskrivs i dess officiella dokument och kommunikation. För det andra presenterar jag bevis som visar att Islamiska Statens juridiska system är den primära arenan inom vilken det här sociala kontraktet konstrueras och förstärks. För det tredje argumenterar jag för att det civila samarbetet med Islamiska Statens sociala kontrakt är nära relaterat till dess institutioners uppfattade legitimitet. I områden där Islamiska Staten försöker införa skatter eller värnplikt utan att tidigare ha etablerat en apparat för levererandet av essentiella tjänster och ett lagligt ramverk för att legitimera dess styre är det mer troligt att civila kommer att göra motstånd mot dess politik. Artikeln utgår från primärkällor, intervjuer med 88 syrier och irakier som har levt i områden kontrollerade av Islamiska Staten och från twitter data.

Governance och tjänsteleverans i Mellanöstern och Nordafrika

Den här artikeln undersöker den klientelistiska jämvikt som fortfarande är utbredd i stora delar av Mellanöstern och Nordafrika (MENA) regionen sedan perioden efter självständigheten, som underminerar tjänsteleverans och som skapar ojämlikhet i tillgång. Politiska institutioner och sociala praktiker som formar incitament för beslutsfattare, tjänsteleverantörer och medborgare skapar vad som kan kallas för en potentiellt svag ”klientelistisk jämvikt.” Tjänsteleverans påverkas av politiska institutioner, som gör övertagandet av offentliga jobb och tjänstenätverk möjligt, och av sociala institutioner som uppmanar individer att i högre grad tillmötesgå medlemmar i deras egna sociala nätverk än andra. Resultatet är dålig kvalitet i tjänsteleveranser (t.ex. behov av mutor, kontakter) och ojämlikheter i tjänsteleverans.

I den här artikeln är vårt främsta mål att beskriva relationen mellan klientelism och personliga kontakter, med fokus på MENA regionen. Vi utgår från existerande studier and och undersökningar (t.ex. Arab Barometer) om tjänsteleverans inom MENA, men fokuserar specifikt på fynd från undersökningar som forskare kopplade till Programmet Governance and Local Development (GLD) har utfört i Egypten, Jordanien, Libyen och Tunisien sen 2011. (Källorna sammanfattas i Appendix A.) Vi börjar med en diskussion om dominansen av personliga nätverk och klientelistiska utbyten i tjänsteleveransen inom MENA. Vi beskriver sedan den empiriska relation som observeras i våra data med hänsyn till vikten av personliga kontakter för att uppnå tjänster och de ojämlikheter som uppstår.

Den eskatologiska rörelsens rationalitet: Islamiska Staten i Irak och Syrien

Adam Bazcko, Gilles Dorronsoro, Arthur Quesnay, and Maaï Youssef

Abstract

Islamiska Staten, som ofta beskrivs som galen, fanatisk och medeltida, är en politisk gåta. Dess medlemmars beteende, dess relation med lokalsamhället och dess relation med resten av världen är alla förvirrande. Då omfattande forskning om Islamiska Statens operationella struktur begränsas av organisationens hemlighetsfulla natur försöker den här artikeln överskrida de svårigheterna genom att utgå från över 60 intervjuer utförde i Syrien och Irak mellan 2012-2015. Intervjuerna examinerar inte bara Islamiska Statens framväxt, expansion och framgång, de belyser också de vardagliga förutsättningar för de som lever under dess kontroll. Vi hävdar att Islamiska Statens påstådda irrationalitet är ett resultat av en ny syn på sanningen, baserad på en eskatologisk läsning av islam, som underordnar alternativa typer av sanningar. Islamiska Staten sanningssyn möjliggör ett rationellt juridiskt system, en etik av övertygelse och en karismatisk legitimitet att samexistera inom samma organisation. För att utveckla vårt argument ser vi därefter på organisationens tillslutning, införandet av dess revolutionära modell på samhället och dess relation till omvärlden med betoning på dess principfasthet.

NGO ansvarsutkrävande från ett NGO perspektiv: Deras uppfattningar, strategier och tillämpning

Khaldoun AbouAssi and Deborah L. Trent

Abstract

Bevarad forskning inom litteratur om den ideella sektorn fokuserar på ansvarsutkrävande av NGOs och formulerar det relationellt. Vi examinerar samspelet mellan flera konstitutiva element av relationer mellan NGOs och donatorer baserade på NGO-ledares berättelser: NGOs uppfattningar om ansvarsutkrävande och om deras donatorer, deras antaganden om donatorers uppfattningar om NGOs roll och förväntningar på NGOs redovisningsansvar, och deras svar på förändringar i finansiering av donatorer. Vi argumenterar att uppfattningar och praktik av ansvarsutkrävande inte bara beslutar till vem en NGO ska utkräva ansvar utan även formar NGOs beteende och ändrar deras beroende av donatorer. Således är ansvarsutkrävande inte nödvändigtvis en konsekvens av en relation utan snarare ett konstitutivt element av relationen. Medan ett fördelaktigt svar på donatorers intressen kan innebära ansvarsutkrävande uppåt, kan den också föreslå att NGOs är mer bestämda angående att sköta deras institutionella miljöer och därmed dämpa deras beroende av donatorer.