GLD Working Papers


Mäts kvinnor enligt en annan standard? Genus och Korruptionsfaktorer i Malawis presidentval 2020

Boniface Dulani, Lise Rakner, Lindsay Benstead and Vibeke Wang

Abstract

Fördelar som maktinnehavare är ett nyckeldrag i Afrikansk politik. Sedan landet återinförde flerpartival i presidentvalet 1994, har korruption blivit allt vanligare hos Malawis olika myndigheter. Sett till dessa faktorer var den sittande presidenten Joyce Bandas (PP) förlust i presidentvalet 2014 ett förbryllande resultat. Studien undersöker varför fördelarna som makthavare normalt har i Malawisk politik inte gällde Joyce Banda utifrån nationella opinionsundersökningar samt diskussioner i fokusgrupper som genomfördes efter valet 2014. Författarna hävdar att Banda, som stod inför en stor korruptionsskandal strax innan valet (”Cashgate”), betalade ett högre pris än manliga företrädare som stått inför korruptionsskandaler. Hennes politiska öde överensstämmer med tidigare forskning som visar på att kvinnor i politiken granskas hårdare än män och vid överträdelser av kvinnliga könsstereotyper mäts enligt en ”högre standard”.

Att skapa samexistens: Intergrupp Kontakt och Fotboll i ett Irak efter ISIS-kriget

Salma Mousa

Abstract

Kan intergrupp-kontakt bygga social sammanhållning efter krig? Författaren besvarar frågan genom att slumpmässigt tilldela irakiska kristna som fördrivits av ISIS till ett kristet fotbollslag alternativt ett mixat lag med muslimska fotbollsspelare. Mousa fann en ihållande beteendeförändring gentemot muslimska kamrater: Efter studien var kristna som spelat i mixade lag med muslimska lagkamrater mer benägna att registrera sig i ett mixat lag (12pp., p <0,08), rösta fram en muslimsk spelare (inte lagkamrat) till att vinna ett sport-pris (16pp., p < 0.01), och träna med muslimer sex månader efter att interventionen. Spelare i mixade lag är också mer benägna att tro på att samexistens är möjligt (63 SDs., p < 0.01). Dessa resultat tycks drivas av förändrade normer kring social kontakt och positiva upplevelser, där toppresterande teams är mer benägna att inte gå till en muslimsk restaurang i Mosul. Kontakten var emellertid mindre effektiv för att skifta spelarnas tolerans gentemot muslimska främlingar. Dessa resultat pekar på den potential en meningsfull social kontakt har för att bygga samexistens efter en konflikt – även om underliggande fördomar tycks oförändrade.  

Ökar kvinnliga kommunalfullmäktige kvinnors representation?

Lindsay B. Benstead

Abstract

Tunisiens kommunalval 2018, i vilket en lagstiftningskvot infördes och kvinnor vann 47 % av platserna, leder till frågor om huruvida kvinnliga kommunfullmäktige förbättrar kvinnors tillgång till och representation i klientelistiska miljöer. Med hjälp av data från Local Governance Performance Index (LGPI), en undersökning som genomfördes av the Program on Governance and Local Development (GLD) vilken 3600 tunisier besvarade år 2015, undersöker denna studie relationen mellan lokala kommunfullmäktiges genus och kvinnors tillgång till hjälp med privata och offentliga ärenden. Studien kommer fram till tre viktiga upptäckter; det är 13 procentenheter mer troligt att män känner en lokal kommunfullmäktige och 6 procentenheter mer troligt att män ber en förtroendevald om hjälp än kvinnor, det är mer dubbelt så troligt att för båda könen att kontakta en kommunfullmäktige av samma kön när de behöver hjälp samt att förtroendevalda kvinnor ökar kvinnors tillgång till rådgivning på grund av tätare personliga nätverk med andra av samma kön – men har en begränsad påverkan på mäns tillgång då förtroendevalda kvinnor tenderar att ha heterosociala nätverk. Resultaten visar på vikten av jämställdhetsaspekter när man utarbetar vallagar och implementerar decentraliseringslagar.

Stammar utan Shejkar? Teknologisk förändring, Liberala medier och Auktoritet i ett Nätverkande Jordanien

Geoffrey Hughes

Abstract

Studien undersöker hur Jordaniens växande mediesektor förändrar myndigheters form i Jordanien. En äldre generation ledare, kända som Shejkar, möts av ny teknik som de ofta inte förstår sig på samt en ny, yngre generation med liten respekt för sina äldre. Jordaniens regering försöker nu återupprätta kontrollen över en mediasektor som blivit allt mer internationell, vinstdrivande och privatiserad där stammens idiom används av unga, utan respekt för äldre och traditioner, för att driva igenom snabba beslut som ibland kan leda till våld. Trots regeringens försök, dras en ny generation av Shejkar in i kriminalitet och våld. Studien argumenterar utifrån fallstudier av Shejkar, poliser och politiker att myndigheters framtida kapacitet kommer att bero av ledarna förmåga att använda media som verktyg för socio-politisk organisation, för egen representation och för att övertyga nya generationer om deras egen ställning och nationens ställning i ett nytt politiskt landskap. 

Vi behöver ingen utbildning: Resursdonationer och kravet på tjänsteleverans

Jumana Alaref, Hans Lueders, and Ellen Lust

Abstract

Enligt den gängse uppfattningen kräver medborgare i alla länder och sektorer tjänsteleverans av hög kvalitet och som resultat tillskriver de olikheter i utbildning, vård och andra resultat av mänsklig utveckling till faktorer som rör utbuds-sidan. Den här artikeln utmanar emellertid detta antagande. Vi hävdar att sådana utfall är resultatet av faktorer som rör både utbud och efterfrågan och borde således inte ses som att de reflekterar olikheter vad det gäller tjänsteleverans. Dessutom varierar medborgares krav på tjänster systematiskt över både länder och sektorer. Vi demonstrerar vikten av faktorer relaterade till efterfrågan genom en analys av naturresursers påverkan på resultaten av vård och utbildning. Medan medborgare i både ränteberoende stater och icke-ränteberoende stater kräver vård av hög kvalitet är det mindre troligt att de som tjänar på inkomster från olja och gas kräver utbildning av hög kvalitet. Detta då medborgare i ränteberoende ekonomier kan få en hög levnadsstandard oberoende av vilken utbildningskvalitet de uppnår, men oljeinkomster har ingen systematiskt påverkan på deras krav på god vård. Vi stödjer det här argumentet genom en sektorsövergripande analys av resultaten av vård och utbildning på nationell nivå i nio länder i Mellanöstern och Nordafrika. Detta belyser vikten av att ta medborgares krav på tjänster på allvar, visar på problem med att använda resultat av vård och utbildning som mått på tjänsteleverans och utvidgar litteraturen om ränteberoende stater.