GLD Working Papers


Underlättande av rådande förhållanden: ”Osäkerhetens politik” och förvaltningen av bostadsbyggande, jordägande och besittningsrätt i den Palestinska samlingsplatsen Qasmiye i södra Libanon

Nora Stel

Abstract

Libanesiska och Palestinska myndigheter förkunnar obevekligt att undvikande av naturalisering (tawteen) och förverkligande av återvändande (’awda) är deras främsta prioritet. Det här placerar det palestinska flyktingsamfundet i Libanon i ett undantagstillstånd i vilket institutionell mångtydighet karakteriserar dess styre eftersom alla former av normalisering och formalisering ses som en inledning till tawteen och ett hot mot ’awda. Den här osäkerheten är speciellt stark i Libanons inofficiella läger, eller ”samlingsplatser.” Palestinier som lever i samlingsplatserna hamnar inte utanför den Libanesiska statens skyddssystem enbart på grund av att de saknar medborgarskap. De är också delvis exkluderade från UNRWAs tjänstemandat eftersom de inte är bosatta i de officiella lägren. Konsekvensen av den institutionella mångtydigheten är speciellt relevant i förvaltningen av bostadsbyggande, jordägande och besittningsrätt. Institutionell mångtydighet komplicerar konstruktionen och utsätter invånarna i samlingsplatserna för vräkning från sina egendomar. Det fastställer även uthärdningsmekanismer tillgängliga för att ta itu med situationen. I frånvaron av formella rättigheter relaterade till medborgarskap eller lägerresidens är invånarna i samlingsplatserna, beroende av informella och politiska strategier, inriktade på att bevara rådande förhållanden. Min fallstudie av styret av egendomsrättigheter i samlingsplatsen Qasmiye dokumenterar hur undantagstillståndet i Libanons Palestinska samlingsplatser upprätthålls av vad som kan kallas för en ”osäkerhetens politik”: både Libanesiska och Palestinska myndigheter bevarar avsiktligt sin institutionella mångtydighet för samlingsplatserna. Således bidrar artikeln till att bättre förstå uthålligheten och reproduktionen av utövandet av marginaliserande styre—i den specifika kontexten av Libanons Palestinska samlingsplatser, men också med hänvisning till andra långvariga flyktingbefolkningar och invånare av informella bosättningar runt om i arabvärlden.

Användning av surfplattor för att införa Local Governance Performance Index (LGPI) i Tunisien

Lindsay Benstead, Kristen Kao, Pierre F. Landry, Ellen M. Lust och Dhafer Malouche

Abstract

Den här artikeln har på ett fördelaktigt sätt använt surfplattor för att utföra en komplex undersökning om lokalt styre och erbjuder praktiska råd som härrör från lärdomar dragna under utförandet av undersökningen. Den fokuserar på erfarenheten från programmet Governance and Local Development. Att använda surfplattor medförde flera fördelar. De gjorde det möjligt att genomföra ett långt, komplicerat frågeformulär och att utföra undersökningsexperiment i vilka slumpmässigt utvalda delpopulationer mottog olika ”behandlingar” (versioner av frågor, utformande frågor och listexperiment). Surfplattor gör det också möjligt för oss att verifiera var den svarande befinner sig utifrån utformningen av vår sampling. Den geografiska informationen är viktig under analysen av data då den gör det möjligt för oss att beräkna effekten av kluster och ”granneffekten” inom små områden. Utöver det gjorde surfplattor det möjligt för oss att beräkna tiden för varje intervju, vilket var viktigt för oss för att lägga märke till felaktigheter inom insamlingen av data inom området. Att använda surfplattor innebar även vissa utmaningar. Till exempel nyetableringskostnader för att lära sig nya mjukvaror, att programera frågeformuläret samt behovet av att på förhand testa för att lösa kodningsbuggar som potentiellt kan leda till fel i studien. Det finns även viktiga logistiska övervägningar, bland annat tillgängligheten till elektricitet och internetuppkoppling. Till sist, även om surfplattor eliminerar upphovet till vissa undersökningsfel så kan de leda till andra. Det är viktigt att inse de här potentiella problemen för att kunna undvika dem.