GLD Working Papers


Vardaglig Korruption och Sociala Normer i Post-Sovjetiska Uzbekistan

Rustamjon Urinboyev

Abstract

Denna studie syftar till att bidra till de akademiska debatterna och försöken att förstå och diagnostisera korruption och dess samhälleliga implikationer. Den undersöker sätten på vilka informella, icke-legala praktiker och transaktioner inte alltid är drivna av kleptokrati, individuell girighet eller överlevnadsstrategier. Korruption kan också reflektera människors önskan och lust till att fullfölja familje- och vänskapskretsarnas förväntningar, socialisera och upprätthålla medlemskap i nätverk eller gemenskaper, undvika skvaller eller sociala sanktioner, öka eller upprätthålla social status, eller att ackumulera mer moralisk eller emotionellt stöd från sin omgivning.

 

Traditionella Institutioner och Politisk Ordning i Svaga Stater: Bevis från Chad

Paul Thissen

Abstract

Studien undersöker variationen i icke-statliga institutioners förmåga att skapa politisk stabilitet i svaga statsbildningar. I länder med svaga centrala regeringar, tenderar att icke-statliga sociala och kulturella institutioner, som hövdingdömen, att bedriva många av de funktioner som oftast ligger inom den statliga domänen. Det kan exempelvis röra sig om att upprätthålla lag och ordning, skatteindrivning, skydd av äganderätten samt upprätthållandet av allmän säkerhet.

Vissa traditionella auktoriteter uppvisar en imponerande förmåga att styra sina omgivningar, på andra håll är de traditionella auktoriteterna svagare, eller helt utan auktoritet. För att förstå denna variation, använder sig denna studie av erfarenheter från fältarbete i Chad för att presentera en teori kring institutionellt tids-beroende anseende, och hur det påverkar individers benägenhet till följsamhet.

 Jag förklarar hur hundratals år-gamla traditionella institutioner kan åstadkomma bättre följsamhet än moderna institutioner, därför att människor växer med dessa institutioners närvaro och vet om dess rykte, vilket genererar en tro och en respekt för den institutionens förmåga att dela ut effektiva straff.

I kontrast till detta, pågår fortfarande en formulering av förtroendet till nya institutioner, därför att befolkningen är osäker på de nya auktoriteternas förmåga att utdela lämpliga konsekvenser gentemot lagbrytare. Jag bekräftar detta teoretiska argument, genom att redovisa nya bevis från djupintervjuer med hövdingar, samt en enkätstudie som 2300 bybor fick genomföra. Jag finner att invånare generellt har högre förväntningar om följsamhet och laglydighet i områden som styrs av äldre institutioner med etablerade rykten, vilket vidare är en statistiskt och analytiskt robust upptäckt.

 

Förbi den Demokratiska Paradoxen: Den Turkiska Demokratins Förfall

Yeşim Arat

Abstract

Detta arbete ger en närmare titt på Turkiets erfarenheter av demokratins reträtt och argumenterar för att olika aktörsmässiga och strukturella faktorer har, i olika stadier, har bidragit till demokratins förfall i Turkiet. Studien tillämpar ett ”syntetiskt” teoretiskt tillvägagångssätt, som lyfter fram politiska aktörer, ekonomiska relationer, politiska institutioners såväl som strategiska koalitioners betydelse i den gradvisa eroderingen av den Turkiska demokratin. Vidare argumenterar studien för att aktörsmässiga faktorer spelade en viktig roll i att påskynda och fördjupa demokratins förfall i landet.

Samtidigt bidrog ekonomiska relationer och institutioners svaghet till formationen av olika strategiska koalitioner, som vidare tilläts forma processen. Erfarenheten av demokratins reträtt i Turkiet vittnar om att akademiker måste observera processens dubbelspel, eftersom att det fullständiga händelseförloppet i det demokratiska förfallet är präglat av en komplex väv bestående av opportunism och lurendrejeri.

Vapenvilor som Statsbyggande

Marika Sosnowski

Abstract

Denna studie ser vapenvilor som sällan enbart ett ”eldupphör”. Snarare konceptualiseras vapenvilor här som en särskild typ av ordning i samhället som kan ha varierande konsekvenser för statsbyggande på marknivå. Dessa inkluderar exempelvis följder för konfliktdynamiker på lokal nivå, såväl som utvecklingen av rebellgrupperingars governance-institutioner, humanitär hjälp, samt omförhandlingar av territoriella anspråk och medborgerliga rättigheter. Att tänka på vapenvilors statsbyggande implikationer i inbördeskrig är relevant, inte enbart för den akademiska disciplinen, men även för fredsförhandlare och politiker. Om vi kan gå från att se vapenvilor som enbart våldsstoppande eller våldsminskande verktyg, till att istället se vapenvilor för dess mångfacetterade effekter på marken så löper vi en större chans att effektivt hantera förhandlingsprocesser och på längre sikt skapa fred.

Vikten av Intersektionalitet: Genus, Islamism och Tribalism i Val

Kristen Kao & Lindsay J. Benstead

Abstract

Många studier inom röstningsbeteende och kvinnliga kandidaters förutsättningar i utvecklingsländer tenderar att enbart fokusera enskilda egenskaper hos undersökningsobjekten. Trots att kandidaters identiteter påverkar deras respektive förutsättningar intersektionellt- dvs. identiteter blir ömsesidigt reproducerande längs med sociala hierarkier, vilket leder till komplexa interagerande samband som ofta fortsätter att vara underutforskade i litteraturen.

Genom en enkätstudie med 1499 Jordanska respondenter, undersöker vi hur effekterna av en mängd intesektionellt korsande identiteter (dvs. kön, klan-tillhörighet, eventuell identifiering med ett islamistiskt parti) på väljares preferenser. Respondenter fick slumpmässigt ta emot olika påstående om kvinnliga kandidater som antingen var islamister eller från samma klan som respondenten, data om respektive alternativs sannolikhet att bli valt samlades in.

Vi argumenterar för, och kan empiriskt belägga, att redan existerande teorier om valbeteenden, kan inte begripa kvinnors sannolikhet för valsegrar, utan ett tillvägagångsätt som kan beräkna in hur sociala hierarkier intersektionellt formar förutsättningarna för kvinnliga kandidater. Vi finner att även om kvinnor visserligen generellt löper en mindre chans att lyckas i ett val, så löper män och kvinnor lika stora chanser när intersektionella identiteter tas med i beräkningen. Bland vissa väljare, är kvinnor från samma gruppidentitet mer populära än manliga kandidater från liknande grupper. Våra upptäckter betonar behovet av att applicera intersektionalitet på teorier om valbeteenden i utvecklingsländer, och gjuter även ett grundarbete för en större forskningsagenda om kvinnliga kandidaters valförutsättningar.